Pigmentfläckar är i ofta solrelaterade och uppkommer oftast från exponering i solen. Dessa pigmentfläckar kallas lentigo solaris, åldersfläckar eller solfläckar. UV-strålar kan skada cellerna och skapa pigmentförändringar. Oftast blir skadorna från UV-strålning inte synliga direkt, utan visar sig långt efter skadan är gjord. Om du varit noga med att alltid använda solskyddsfaktor hela livet och ändå upplever pigmentering på huden kan det bero på en annan orsak. Det finns nämligen flera faktorer som kan leda till pigmentering i huden. Det kan handla om postinflammatoriska pigmentförändringar efter en skada, hormonell pigmentering eller melasma.

Melasma (eller cloasma) är pigmentering av huden, ofta hos kvinnor, som kan uppstå i varierande grad runt pannan, kinderna och munnen. Oftare växer det upp som en fysiologisk manifestation under graviditeten. Det kan också förknippas med användning medicinering. Mekanismerna med vilka sådana pigmentationer uppstår är inte kända. Vi vet att skadorna accentueras av solljus. 
Melasma är svårbehandlad.

Postinflammatorisk hyperpigmentering är en sorts hyperpigmentering som kan drabba ansiktet och kroppen. Som namnet antyder uppstår postinflammatorisk hyperpigmentering efter en skada eller inflammation i huden där huden blir mörkare efter att såret läkt. Män och kvinnor är lika mottagliga och alla hudtyper kan drabbas av postinflammatorisk hyperpigmentering, även om det är vanligare hos mörkare hudfärger. Postinflammatorisk hyperpigmentering uppträder som platta, missfärgade fläckar. Grundorsaken till postinflammatorisk hyperpigmentering är ökad melaninproduktion. Melanin är det pigment som bestämmer färgen på en persons hud och ökad mängd melanin orsakas av hur huden läker efter en inflammation eller skada.