Menu
Huden är ett organ och har flera viktiga uppgifter. Den tjänar till att reglera utsöndring av metaboliska slaggprodukter och reglera temperaturen. Den innehåller receptorer för smärta, känselförnimmelse och tryck. Den skyddar till exempel våra kroppar mot bakterier, virus och mot solens skadliga strålning. Huden lagrar också fett och vätska och hindrar kroppen från att torka ut. Hudens yta som är ganska sur (pH-värde 4,5 -5,5)vilket gör huden till en ogästvänlig plats för bakterier och kemikalier. Hudens tillstånd påverkas av många faktorer så som: ultraviolett strålning, överdriven alkoholkonsumtion, övervikt, tobaksmissbruk, DNA, hormoner och miljö.
I sin helhet, består huden av tre lager: överhuden, läderhuden och underhuden.. Varje skikt uppvisar unika cellulära och fysiologiska funktioner. Överhuden (epidermis), Läderhuden (dermis) och Underhuden (subcutis). Läderhuden som är den andra hudlagret består av bindväv och fibrer. Dessa proteiner som huden är uppbyggd av kallas kollagen och elastin, de gör läderhuden både stark och elastisk. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer och huden kan därför bli slapp och rynkig. I derman som läderhuden också brukar kallas finns även svettkörtlar, talgkörtlar, blodkärl, känselkroppar och hårsäckar. Elastin är med andra ord ett elastsiskt protein som hjälper vävnaden i kroppen att återfå sin form. Elastinet ser till så att huden återgår till sin normala position efter den har blivit nypt t. ex. Läderhuden övergår i underhuden (den 3 hudlagret) som består av en speciell typ av bindväv som innehåller fettceller. Fettvävnaden fungerar som en energidepå och är både värmeisolerande och stötdämpande. Hur mycket fett vår underhud består av beror på genetiska faktorer och levnadssätt.
Överhuden eller även kallad epidermis består av hornlagret (stratum corneum) och basalmembranet. Hudcellerna formas i basalmembranet och vandrar därifrån upp till hornlagret och hudens yta. På vägen upp till ytan fyller hudcellerna på med proteinfylld keratin. Hudcellerna hårdnar sedan och dör och det är dessa döda celler som bildar den hudyta som vi kan se.Vandringen från ny cell i basalmembranet till död cell i hornlagret tar 4-6 veckor. Efter det nöts de döda cellerna långsamt bort och faller av som torra hudflagor och nya hudceller tar deras plats. De döda hudcellerna hålls ihop av hudens eget fett (lipider) vilket gör huden så tätt sammansatt att den kan skydda oss mot slitage och bakterier. Det är de undre hudlagren som förser överhuden med fukt för att hålla den mjuk och smidig.
Man ska alltid ha i åtanke att huden är ett organ, därför är det viktigt att planera noga och bra vad man hade velat förbättra och om det är möjligt. Idag finns det så många behandlingar och produkter som snarare skadar huden än hjälper den att förbli frisk och vital.
I huden är åldrandet en förlust av fibrös vävnad, långsammare cellförnyelse och en minskad vaskulär och körtelfunkion. Barriärfunktion som bibehåller den cellulära hydratiseringen blir också försämrad. Om man inte vidtar åtgärder för att stödja hudens försvarssystem kommer de ungdomliga egenskaper i huden att snabbt försämras.
Lyckligtvis, genom att utnyttja kunskaper samlade genom de senaste vetenskapliga innovationer, kan man bromsa och eventuellt vända symtomen på hudens åldrande.
Hormoner. Med åldrandet finns det en nedgång i nivån av könshormoner (östrogen, testosteron, dehydroepiandrosteron sulfat) och tillväxthormoner. Dessa speciella hormoner har stort inflytande på huden. Balans är viktigt i sfären av hormoner, och medan eskalerande könshormoner under puberteten ökar förekomsten av akne i huden, kan sjunkande hormonella nivåer accelerera hudförsämring och åldrande i huden. För kvinnor, är förändringen i hormonnivåer, (östrogen särskilt) under klimakteriet åtföljd av betydande förändringar i huden. Östrogener påverkar hudens tjocklek. Östrogen påverkar hudcellerna och aktiverar genuttrycken som modulerar hudens cellförnyelse. Med sjunkande östrogennivåer, blir hudenscellförnyelsen trög, vilket resulterar i förtunning av epidermis och det dermala skiktet. Den kapillära hastigheten i blodcirkulationen minskar och möjligheten för huden att behålla fukt, styrka och elasticitet minskar också.
Oxidativ stress. Som den yttersta barriären, som separerar inre vävnad från omgivningen, är huden regelbundet utsatt för UV-strålning och luftföroreningar. Dessa exponeringar tillåter produktion av lätt flyktiga molekyler som kallas fria radikaler, som går på att härja i den cellulära miljön i huden. En kronisk friradikal angrepp leder till uppkomsten av en ojämn, flammigt pigmentering och underminerar den strukturella ramen av huden, vilket ger upphov till rynkor och slapp hud. Fria radikaler uppstår också internt, av metaboliska reaktioner som glykation från förhöjt blodsocker, alltså att undvika exponering för UV-ljus är inte tillräckligt för optimalt skydd.
Epidermala immunceller (finns i epidermis) som kallas Langerhans celler hjälper till att skydda huden genom att erkänna antigener (främmande ämnen) och inducera antikroppsförsvarssvar. I åldrad hud finns det ett minskat antal immun Langerhans celler, vilket påverkar hudens förmåga att avvärja stress eller infektioner som kan påverka dess hälsa.
UV-strålning och “photoaging”. En av de största faktorer till accelererad hudåldrande är solens ultravioletta strålning (UVR). Epidemiologiska och kliniska studier har identifierat överdriven solexponering som en primär orsak i olika hudsjukdomar så som: för tidigt åldrande, inflammatoriska tillstånd, melanom och icke-melanom hudcancer. En serie av skadliga biokemiska reaktioner uppstår i huden när den utsätts för längre och starkare UV-strålning; denna process kallas fotoåldrande.
Kronisk solexponering skadar hudens bindväv och förändrar hudens ämnesomsättning. Förutom att trycka ner immunförsvaret i huden och stimulerar den oxidativa stressen ökar UV-strålningen produktionen av metalloproteinaser (MMP), enzymer som bryter ner kollagenet. Förstörelsen av kollagen är en viktig bidragande orsak till förlusten av hudens smidighet och struktur, som sker i medstigande ålder. Det primära målet för UV-strålning i huden är ytan på den epidermala skikten; detta leder till utarmning av antioxidanter såsom alfa-tokoferol (vitamin E) och askorbinsyra (vitamin C), vilket minskar den totala antioxidativa kapaciteten i huden. Sekundärt till utarmning av viktiga antioxidantmolekyler i epidermis.
UV-A strålning (långvåg) står för en stor andel av den totala UVR (90-95%), och tränger djupare in i epidermis och dermis. UV-A strålning inducerar oxidativ stress efter en UV inflammation och hyperpigmentering (melaninproduktion). Ironiskt nog är det oxidativ stress som skapar den “garvade” huden som så ofta felaktigt förknippas med hälsa och vitalitet. En solbränna är ett tecken på en hudskada, och representerar hudens försök att skydda sig mot ytterligare skador.
UV-B-strålning stimulerar även syntesen av D-vitamin i huden. Att ta fram optimala 25-hydroxyvitamin Dnivåer av 50-80 ng / ml genom solexponering bara är inte idealiskt, eftersom de skadliga följderna av solexponering åsidosätter de positiva effekterna av D-vitamin. Därför är tillskott med ca 5.000 – 8.000 IE av D-vitamin dagligen en mer gynnsam metod för att säkerställa optimal D-vitaminstatus för de flesta individer.
Miljögifter. På molekylär nivå, producerar tobaksrök oxidativ stress, försämrar cirkulationen, och utlöser DNA-skadande reaktioner, vilket gör huden mer sårbar för sjukdomar och åldrande. Visuellt kan “rökare hud” kännetecknas av ökade linjer och rynkor, ojämn ton, uttorkning, torr och bräcklig hud. Förutom UV-strålning och rökning är föroreningar en faktor i tidigt åldrande av huden.
Kampen mot hudens åldrande. Eftersom huden är vår “visuella” organ, är skönhetsbranschens främsta mål att förbättra utseendet på huden med utvärtes behandlingar och interventioner. Dessa inkluderar lasrar, intensivt pulserande ljus, hyaluronsyrabaserade fyllmedel, botulinumtoxin (BOTOX®), kemisk peeling, radiofrekvens, dermabrasion och microneedeling.
Nu när du vet mer om hudens uppbyggnad kan Du lättare hitta rätt behandling hos oss för just DIG!
Det värsta vi kan göra är att sola för mycket. Huden bryts ner och åldras i förtid. Solen ger oss mörka fläckar och pigmenteringar. Många tycker det är jättefint att ha en brun solkysst look när man är ung och bryr sig inte om vad som händer med huden och hur man kommer se ut om 10-20 år. Ett tips: Kör spraytan!
Tecken på Rosacea kan vara diffus rodnad, röda fläckar, enstaka knottror liknande finnar och svullnader av näsan (ovanligt, drabbar oftast män). Symtomen däremot brukar ofta vara permanent rodnad i ansiktet – speciellt på kinder och näsa. Kärlen i ansiktet är synliga och många. Även tillfällig rodnad i samband med att man till exempel ätit stark mat kan vara ett symtom. Viktigt att tänka på är att rodnaden, om det är rosacea, aldrig uppkommer utanför ansiktet. Ibland kan utslag i ansiktet vara tecken på akne/finnar.
Det vanligaste är att du drabbas av akne i ansiktet eller på bröst och rygg. Anledningen är att på de platserna har kroppen störst produktion av talg. Vanliga symtom som kännetecknar akne är bland annat:
-Pormaskar.
-Röda utslag som ömmar och/eller är upphöjda.
-Varblåsor som är små och ytliga.
-Större knölar som kan vara både upphöjda och ömma.
-Cystor under huden som kan vara fyllda med vätska och ömma.
Om du upplever att du har någon form av utslag, blåsor eller knölar som inte försvinner, är mycket smärtsamma eller återkommande så bör du kontakta en läkare. En del läkemedel kan ge akne, till exempel anabola steroider. Kortisonbehandling vid exempelvis astma kan ge akneliknande utslag. Behandling med litium vid manodepressiv sjukdom kan ge en mycket svårbehandlad akne. Brom och jodhaltiga läkemedel kan ge akne. Olja, till exempel vid arbete med oljor och nedsmutsning av arbetskläder, kan ge en speciell typ av akne på de hudområden som kommer i kontakt med olja. Vid användande av feta solkrämer/sololjor i samband med värme och svettning kan man få en speciell typ av akne med tätt små papler på bröst och i ansiktet.
Precis som du anpassar dina kläder efter hur varmt respektive hur kallt väder det är så kan det vara bra att anpassa sin dagliga hudvård. När årstiden skiftar kommer ofta huden i obalans, finnar och plitor kan dyka upp samtidigt som man blir yttorr. När vädret slår om sommar till höst/vinter så behöver de flesta stärka upp sin hudvård med mer näring och bättre skydd.
Att det har att göra med smuts eller oren hud. Finnar och pormaskar etc. har inget att göra med orenhet. Det svarta man kan se på pormaskar är talget (d.v.s. fettet) som reagerat med syre, det blir då en svart prick. Det är alltså inte smuts. Många som har problem med finnar torkar ut huden alldeles för mycket. Det kan faktiskt leda till fler finnar och tilltäpptheter på huden. Viktigt är att ge huden mycket fukt även om man har finnar. Torkar man ut för mycket blir det små sprickor på huden och bakterier tar lättare fäste. Genom att tillföra fukt får man en mjuk och balanserad hudyta som är mer motståndskraftig. Ibland är det bara
det som är lösningen, d.v.s. återfukta.
Många har besvär med torr hud framför allt på vintern. Den torra inomhusluften och kylan utomhus gör att besvären ökar. Under sommaren, när det är högre luftfuktighet, eller om man vistas i länder med annat klimat, får man mindre eller inga besvär alls.
Vid vissa sjukdomar, till exempel sköldkörtelsjukdomar, leder en underproduktion i sköldkörteln till den torra huden. Huden kan också bli torr när den åldras eftersom talgkörtelproduktionen minskar och man svettas mindre när man blir äldre.Torr hud kan också vara medfödd. Ofta har man en benägenhet för mer eller mindre torr hud. Allt handlar om balans, att tvätta huden för ofta kan leda till att hudens naturliga skydd slits ner. Du kan också använda fel hudvårdsprodukter. Att vistas inomhus när alla element är påslagna vintertid kan också bidra till en torrare hud när luftfuktigheten i luften minskar av värmen inomhus.
En fet hud beror på en överproduktion av fett i hudens talgkörtlar. Att en hud är fet kan bero på flera faktorer, men de vanligaste orsakerna är hormonellt betingat, ärftlighet eller att man använder fel hudvårdsprodukter som sätter huden i obalans. Eftersom talgproduktionen är mer aktiv får denna hudtyp oftare tilltäpptheter. Både pormaskar och finnar kan förekomma. Pormaskar visar sig som en liten svart prick på hudytan, som en följd av att talg och pigment har fyllt talgkörtelns gång. Den svarta färgen är hudens eget pigment som har oxiderat och det övriga innehållet är avlagrade hudceller och talg.
Huden är kroppens största organ och i varje skede av livet finns olika utmaningar för vår hud. Den unga personen kan ha problem med fet hud och kanske till och med acne. I takt med att vi åldras får vi mycket tunnare och känsligare hy, som behöver längre tid för att återhämta och reparera sig. Huden blir även torrare på grund av hormonförändringar. För kvinnor har halterna av kollagen och elastin mycket med östrogenet att göra, liksom hyaluronsyran. Hyaluronsyra är ett kroppseget ämne med förmåga att binda vatten. Hälften av kroppens Hyaluronsyra finns i huden, främst i de djupare lagren. En bra fuktbalans främjar cellförnyelsen. Att inte röka, att träna regelbundet och att äta rätt är viktiga faktorer. Men lika viktigt är att sova ordentligt. En mängd olika processer sker i kroppen när vi sover, som påverkar vår hud. Kollagen – ger huden dess elasticitet. Kollagenproduktionen ökar nattetid, det protein som ger huden dess elasticitet. Under sömnen är det därför bäst att använda fuktgivande hudvård som t. ex. innehåller Retinol, vilket är ett effektivt A-vitamin som genom små molekyler har en förmåga att penetrera huden på djupet. När huden tar upp molekylerna förvandlas de till A-vitaminsyra och har positiva egenskaper mot bland annat acne, psoriasis, solskador och rynkor. Andra djupgående ingredienser som med fördel kan få bearbeta huden är olika sorter B-vitaminer. Ett exempel är Niacinamide (B3) bidrar till att minska storleken på porer, minskar de fina linjerna och trollar bort en ojämn hudton.
Vissa studier talar för att fettsyrorna omega 3 och 6 kan ha viss positiv effekt på huden men att äta sig till en fuktig hud går inte. Ät normal sund kost och få i dig vitaminer och mineraler. Man behöver inte vara rädd att smörja för mycket om man tycker att huden känns torr. Vi på Body&Face har många bra hudvårdsprodukter, med effektiva fuktighetsbevarande och vattenbindande ingredienser.
Man behöver en diagnos på varför det kliar. Man kanske har ett eksem som man behöver behandla och då krävs annat än mjukgörande kräm. Eksem kan behandlas med olika typer av receptbelagda läkemedel som till exempel kortison och mjukgörande krämer. En vanlig behandling mot eksem hos oss är ljusbehandling med IPL.
Hudcancer, malignt melanom, är den cancerform som ökat snabbt de senaste åren. Solens ultravioletta strålning är den viktigaste orsaken till hudcancer och ju mer man solar desto större är risken, speciellt om man bränner sig. Upptäcks malignt melanom tidigt, är det större chans att den kan botas. Man bör undersöka sin hud regelbundet. Titta på födelsemärken, leverfläckar och sår som inte läker och var uppmärksam på förändringar i huden som du inte känner igen, till exempel nya fläckar som ändrar storlek, färg eller form. I de flesta fall handlar det ofta om ofarliga leverfläckar och pigmentförändringar.
© Copyright 2022. Alla rättigheter reserverade - Utvecklat av Body & Face